Nu är vi i örebro och nu ska vi göra det man gör bäst här. Det vill säga äta och äta lite, och äta lite till.
Sen ska vi nog inte göra så mycket mer. Michel är iväg och fiskar i helgen så jag har lite ledigt från han också vilket känns ganska skönt efter att han har varit hemma i 3 veckor och eftersom jag är van att han inte är hemma på veckorna.
Men bra det är han på alla sätt.

Och nu tror jag att vi ska gå ut och gå en sväng. Eller hitta på något annat kul.

vissa dagar vill jag bara lägga mig ner och gråta
känna tårarna rinna och få ur mig allt som bubblar
men det går inte, det ligger och trycker på precis
samma ställe som igår och dagen innan det.

dessa dagar känns obetydliga och helt vädrelösa
jag känner mig värdelös, och vill bara springa ur mitt
eget skinn men något får mig att stanna.
jag kan flera gånger dagar som denna fråga
mig själv vad som är felet? men hittar inget bra svar till det.

det är som en ballong som jag inte kan ta sönder
hur mycket jag än river och klöser.
jag vill bara att det försvinner. hjälp mig

• laga mat
• städa av lägenheten
• vika och lägga in all tvätt
• packa
• åka och byta Noahs regnställ

Örebro i helgen, och mycket som ska göras innan vi åker som igentligen borde vara gjort nu men eftersom jag är världsmästare på att skjuta upp saker så får jag stressa runt med allt idag. Inget jag uppskattar direkt, inte någon annan i vår familj heller defenitivt inte Michel.

Noah sitter och tittar på Rorri och Jamie sitter i babysittern och gnäller över att han inte får sitta i knät. Detta blir en bra dag.. Inte alls om jag ska lyssna på magkänslan. Men det är bara att bita ihop och se glad ut, det är ju faktiskt bara mitt eget fel för jag hade ju kunnat göra lite varje dag. Men icke. Skylla sig själv heter det.

Nu ska jag ta och göra lite mat åt oss. Antar att Michel kommer hem och äter idag med eftersom han inte gjprde någon matlåda igår heller. Så vi får se vad frysen har att erbjuda idag.


~~~~~

i believe I was wrong but baby
now I know your love is not a thing
you throw out in the cold and walked away
i'm so sorry, please say you forgive

   Snart ska Noah gå och sova. Han somnar snart stående ungefär så förhoppningsvis somnar han som en stock, och sen ska jag göra iordning Jamies säng och lägga han också och när det är gjort ska jag mysa ner mig i soffan med min snyggaste Michel. Och inte röra mig från honom på hela kvällen.

Nu blir det välling och lite små plock och sen soffan som sagt.  Helt underbart. ♥




~~~~~

pure love

Gud vad glad Jamie kommer vara när han vaknar idag.. Inte. Han har sovit hela natten ändå sedan klockan åtta igårkväll när han somnade. Men vi har alla sovit hela natten och Noah gav oss tillochmed sovmorgon till halv åtta och vaknade inte halv 6 som han gjort dom senaste morgnarna! Mycket skönt.

Vi får så vad dagen bjuder på men det är ju nästan okej väder, det regnar inte iaf! Och det är ju helt otroligt.
Nehej, nu ska vi äta lite frukost och göra oss iordning.


~~~~~

prima ballerina var det
om man vore så graciös

Här har det varit morgon sen 6.20 idag. Inte så kul kan jag tycka, kommer somna som en gris ikväll. Det har redan tagit ut sin rätt på Noah han satte sig och kollade på Rorri och somnade i sin stol. Inte det vanligaste när det gäller honom. Och jag hade hoppats på att kunna sova samtidigt som honom men nu är Jamie klar vaken och sitter och jollrar i babysittern.

Men det är ju fint väder så vi får ta och packa oss ut när Noah vaknat igen eftersom vädret tillåter det! Så man får passa på när det faktiskt är fint väder. Så nu blir det lite mat och sen ut i solen.

~~~~~~

We're broken and damned
But together we'll find a way
And no longer shall hell awaits
We will seek all the light in the day
Cause forever our love will breathe

Jag önskar jag hade den känslan på burk
så jag kunde ta fram den och känna den lite
när osäkerheten kryper sig på.

Alla nätter, alla samtal, alla skratt och all närhet
den kittlande spänningen
dom vackraste ögonen det leendet som fick fjärilarna
i magen att flyga i virvlar.

Bara slentrian måsten och krav, som om spontaniteten
försvunnit på vägen
när hopplösheten och rädslan smyger sig på hade jag behövt
allt det som var på burk.

Dig helt enkelt.

~~~~~

du behöver inte alltid bli så djup
hur ska du ha det?

 Såg detta erbjudande när jag läste runt på olika bloggar. Och det är ju alltid roligt men saker som är gratis!

En fotobok från Fuji är som sagt en bok med dina egna foton som du själv väljer hur dom ska utformas i boken. Det enda du behöver göra är att installera en programvara som finns på fujidirekt.se och sedan kan du ladda upp bilder som du kan lägga till olika effekter, ändra storleken, klippa bort saker du inte vill ska finnas med på bilden och skriva texter till bilderna. Du kan ha flera små bilder på ena sidan och en stor på nästa sida. Så du skapar helt och hållet din egen bok precis som du vill ha den, och när du känner dig klar laddar du upp din design på Fujifilm. Sedan tar det ungefär 2 veckor så får du din fotobok hem till dig!

Bland det jobbigaste jag vet är att vara ensam inte det att sitta hemma själv en kväll. Det kan jag tycka är det bästa som finns. Men just att känns mig ensam i ett förhållande, man ska ju inte behöva det men jag gör det och det är allt för ofta.
Jag vet att jag inte är det, men när jag väl känner så är det ofta på grund av att jag är så osäker.

Jag har fått höra så många gånger att jag är stark, men då vill jag bara skrika rakt ut att jag inte är det. Att det skönaste som finns är att gråta, att få säga det jag har i tanken och att kunna göra det utan att känna att jag sårar någon annan. Och det resulterar oftast i att jag faktiskt håller allt inom mig. Och tillslut bubblar allt över. Jag vill kunna känna mig stark och stolt men jag känner mig så liten och otillräcklig.

Men jag vet att jag aldrig behöver vara ensam för jag har två vackra söner som jag älskar så otroligt högt. Det finns inget som kan ta den platsen i mitt hjärta. Finns inget som kan få mig att vilja ändra mitt liv. Dom är det vackraste och mest underbara varelser mina ögon skådat. Jag skulle kunna rabbla i all evighet. Men det finns inte ord som kan berskirva.


~~~~~

jag älskar er.

Noah är sjuk, 40 graders feber och allmänt gnällig. Tårarna sprutar och ingenting är roligt hoppas det blir bättre tills Michel kommer hem iaf.
Fisen har varit vaken säkert 5 eller 6 gånger inatt och varit helt genomvarm, inte ens alvedonen hjälpte. Stackarn.
Medans lillebror står för topphumöret idag, han ligger här och skrattar och jollrar. Ombytta roller kallar jag det för.

Neehej, försöka få min lilla feberfis att sova..







~~~~~

Äntligen torsdag, vissa veckor känns som evigheter

Tiden går så sjukt fort, på måndag är Jamie 8 veckor. Det är helt otroligt tycker inte det var längesen jag var på förlossningen känns som igår ungefär. Otroligt vacker är han ändå. Precis som de andra två.

Imorgon ska vi och träffa Martina, förvisso var ju inte det så länge sen men henne träffar vi aldrig för mycket. Men vi ska också återse Alexandra och kanske Elin om vi hinner med henne. Har ju i stort sätt inte träffats sen vi slutade skolan, alltså mer än ett år sedan så det ska bli riktigt roligt! Får hoppas vädret är bra bara, kanske vi kan vara ute.
Och imorgon kväll kommer Michel hem igen, jag måste erkänna att veckorna går fort, men vi saknar han lika mycket för det! Underbaring.

Nu blir det sängen för vår del, ska försöka somna i tid ikväll.

~~~~~

jag kommer finnas som stöd i
dina val så länge dom är bra ~ älskar dig