vissa dagar vill jag bara lägga mig ner och gråta
känna tårarna rinna och få ur mig allt som bubblar
men det går inte, det ligger och trycker på precis
samma ställe som igår och dagen innan det.

dessa dagar känns obetydliga och helt vädrelösa
jag känner mig värdelös, och vill bara springa ur mitt
eget skinn men något får mig att stanna.
jag kan flera gånger dagar som denna fråga
mig själv vad som är felet? men hittar inget bra svar till det.

det är som en ballong som jag inte kan ta sönder
hur mycket jag än river och klöser.
jag vill bara att det försvinner. hjälp mig